Varig öroninflammation är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling av barn. Av alla svenska barn har ofta vart femte barn haft minst en varig öroninflammation före ettårsdagen, och över hälften av alla svenska barn har drabbats före fyra års ålder.
Risken att drabbas av öroninflammation är som störst mellan sex och arton månaders ålder, men den är fortfarande hög ända upp i fyraårsåldern.
– Den bakteriella och akuta öroninflammationen drabbar främst små barn, dels för att immunförsvaret inte är färdigutvecklat före tre års ålder, dels på grund av att örontrumpeten inte är färdigutvecklad. Bakterierna har lättare för att komma upp från svalget, säger Christina Larsson, öronläkare på Öron-, näsa-, halskliniken på Karolinska sjukhuset i Stockholm.
Värk och ibland feber
Akut öroninflammation ger värk i örat, hörseln blir nedsatt och ibland kommer feber. Sjukdomen bryter ofta ut efter en vanlig virusinfektion (influensa eller förkylning) som gör att bakterierna får fäste. Då tränger bakterierna upp från halsen och näsan genom örontrumpeten till mellanörat.
Penicillin och näsdroppar mot akut öroninflammation
Antibiotika, i första hand penicillin, och näsdroppar dämpar slemhinnornas svullnad vid akut öroninflammation. För barn över två år kan man avvakta med att ge antibiotika, visar riktlinjer i ett konsensusuttalande från Landstingsförbundet, Medicinska forskningsrådet och Socialstyrelsen från maj 2000. Om barnen inte har värk eller feber är det bättre att vänta med penicillin några dagar.
– Förr behandlade vi direkt med antibiotika. Idag gäller att man bör avvakta två-tre dagar för att se om inflammationen självläker, säger Christina Larsson.
Andra typer av öroninflammationer
Ibland uppstår öronkatarr hos mindre barn, en öroninflammation som orsakas av en tilltäppt örontrumpet: luften kan inte komma in och det blir ett undertryck i mellanörat. Vätska och slem bildas bakom trumhinnan.
– I sällsynta fall kan man få allvarligare komplikationer om man samtidigt har svår scharlakansfeber eller mässling, säger Christina Larsson.
Rör i örat
Vanliga fall av öronkatarr kan lätt behandlas genom att blåsa upp luft i öronen får att på så sätt tryckutjämna. Små barn som ofta får öronkatarr, så kallade öronbarn, kan dock behöva opereras:
– Då sätts små plaströr in i trumhinnan, en effektiv åtgärd, säger Christina Larsson.
Plaströren gör att man dränerar in luft från hörselgången in i mellanörat, och därmed minskar risken för infektion. Dessutom avlastas smärtmembran i trumhinnan. Med hjälp av rören kan barnen ha sina förkylningar utan att få ont i öronen. Metoden används även på litet äldre barn, för att tillfälligt förbättra hörseln.
